Emil(S) Huddinge

Om ett bättre alternativ för Huddinge


Lämna en kommentar

Reinfeldts snyltgästpolitik

Om en dryg vecka börjar VM i friidrott i den ryska huvudstaden Moskva och i vinter är det olympiska spel i Sotji. Mot bakgrund av bland annat de homosexuellas utsatta situation i Ryssland reser allt fler frågan om lämpligheten i att stora idrottstävlingar hålls just där.

Jag tycker att det finns starka skäl för att inte tilldela Ryssland den typen av prestigefyllda arrangemang just nu. Den nya lagstiftningen kring vad de kallar ”homosexuell propaganda” utmanar verkligen de värden som idrotten ska stå upp för. Likaså är det provocerande att Ryssland just får arrangera VM i friidrott mot bakgrund av hur omfattande bruket av dopingpreparat är bland ryska idrottare. Just nu är hela 44 (!) ryska friidrottare avstängda efter dopingbrott – mer än från något annat land.

Samtidigt finns det skäl att tänka tvärtom. Det finns uppgifter om att värdskapet för VM äntligen har fått fart på antidoping-arbetet i Ryssland och det är i alla fall inte säkert att arbetet för homosexuellas rättigheter försvåras av den uppmärksamhet som nu riktas mot Ryssland.

Nu när IAAF och IOK i de här två fallen (för lättvindigt) har fattat beslut om värdland är jag inte av uppfattningen att enskilda idrottare ska behöva känna ett ansvar för att bojkotta tävlingarna – eller att de nationella idrottsorganen ska fatta beslut om något sådant. De har inte valt var OS eller VM ska gå och ska inte behöva avstå vad som kanske är karriärens viktigaste tävling.

Sedan har förstås varje land ett ansvar för att det ska finnas flera kandidater att välja på när värdar för olika arrangemang ska utses. Här har regeringen Reinfeldt svikit. När IAAF beslutade om vilket land som skulle få arrangera VM i friidrott 2013 var Göteborg länge en stark kandidat. Efter att ha varit värd får lyckade VM-tävlingar 1995 och EM 2006 var staden väl prövad som arrangör. Strax innan beslutet drog dock Göteborg tillbaka sin kandidatur på grund av att regeringen inte vill gå in med ekonomiska garantier. Det var då regeringen Reinfeldt satte standarden för sin syn på stora idrottsarrangemang. De vill gärna att de ska gå av stapeln, de vill gärna att svenska idrottare ska vara med, men de vill inte bjuda tillbaka.