Emil(S) Huddinge

Om ett bättre alternativ för Huddinge


Lämna en kommentar

FP-kommunalrådet slirar runt bland siffrorna – och säger nej till skolsatsning

I går diskuterade partierna i Huddinge den närmaste framtiden. Vad är viktigast just nu – investeringar i jobb, skola och välfärd eller en till skattesänkning. Vi socialdemokrater föreslog en storsatsning (25 miljoner kronor) på bland annat språk- och läsutveckling i skolan, sommarjobb åt alla gymnasieelever och kvaliteten i hemtjänsten. M, FP, C, KD och DP (Drevvikenpartiet) röstade nej till förmån för sänkt skatt med tio öre. Detta vägval gör de alltså i skolkrisens Sverige i den kommun som bara för någon dag sedan pekades ut som den sämsta i Sverige när det handlar om att satsa på ungdomar.

Folkpartiets kommunalråd Malin Danielsson ägnade som väntat mycket talartid åt att motivera varför hon inte ville se en satsning på 11,5 miljoner kronor på språk- och läsutveckling i Huddinges skolor. Mot bakgrund av resultaten i PISA-undersökningen som kom förra veckan var det i och för sig dömt att misslyckas på förhand. Men, det blev inte bättre av att hon försökte tolka statistiken över skolresultaten så kreativt att det blev närmast att betrakta som en bluff.

Hon påstod bland annat att när Socialdemokraterna lämnade över makten 2006 så låg kunskapsresultaten i Huddinge på ett ”all-time low”, att åtta procentenheter fler elever än när Socialdemokraterna styrde nu är godkända i alla ämnen, att andelen elever som saknar betyg i ett ämne har halverats sedan maktskiftet och att meritvärdet i årskurs 9 nu är på ”all-time high”. Och helt utan att darra på rösten påstod hon att den här utvecklingen beror på den borgerliga majoritetens politik och att det således inte behövdes någon satsning på läsförståelse längre – som om de nedslående PISA-resultaten inte skulle gälla just Huddinge.

Oavsett om du bedömer kunskapsresultatet som det genomsnittliga meritvärdet i årskurs nio eller andelen som är godkända i alla ämnen i årskurs nio var det långt ifrån några bottennoteringar 2006. I själva verket har bägge dessa parametrar utvecklats positivt under en lång tid – oavsett politisk majoritet i Huddinge. Och det finns förstås inget i dessa siffror som visar att Huddinge avviker från det som PISA-undersökningen påvisade i fallande kunskapsnivåer i bland annat läsförståelse. När vi sedan också vet att resultaten i de nationella proven i årskurs tre blir sämre för varje år känns det faktiskt desperat att med hjälp av statistik avvisa en satsning på skolan i den kommun som har fjärde sämst lärartäthet i landet.